En lustig detalj i den afrikanske kulturen är vanan att röra vid varandra. Står man och pratar så håller man varandra i händerna. Det är heller inte ovanligt att se vuxna män hålla varandra i handen när dom är ute och går, eller klappa varandra på huvudet.
En av mina första dagar var jag i Kitwe för att ta ut pengar då jag plötsligt får syn på två poliser som kommer strosande ned för gatan, hand i hand och med K-pistarna käckt dinglande på ryggen som ett par skolväskor.
Det här är bara sååå Village People, fnittrade jag tyst för mig själv.
En annan oförglömlig bild är Adrian utanför kapellet. Adrian är en stel och reserverad metodist och tillika jordbrukskonsult från södra England. Han kom för ett par dagar sedan och ser fantastiskt bortkommen och malplacerad ut var han än befinner sig. Adrian som är ogift och i femtioårsålder går alltid runt med en stor solhatt och tjockt med solkyddskräm på sin rosa näsa. Vi har precis kommit ut från morgonandakten då Henry kommer fram för att hälsa på Adrian och önska honom välkommen. Efter det inledande handslaget vill Adrian ha tillbaka sin hand men Henry vägrar att släppa, istället tar han en stadig tvåhandsfattning och drar kärleksfullt jordbruksexperten allt närmare sig. Adrian ser så olycklig ut att jag måste börja skratta. Detta drar till sig Jennys och Liz uppmärksamhet men inte ens dom kan hålla sig när dom ser jordbruksexperten, stel som ett krattskaft och så djupt olycklig - hade han haft tillgång till en yxa hade han garanterat huggit av sig armen och sprungit därifrån. Men Henry bara pladdrar på, i tillsynes omedveten välvilja.
Annorlunda är också att det anses väldigt fint att vara tjock i detta land av magra människor. Uttalanden som ”Du ser ut att ha gått upp i vikt” eller ”vad tjock du är” uppfattas som komplimanger.
- Men var försiktig med att säga till en kvinna att hon är tjock, varnar Bruce, för hon kan tro att du flirtar med henne…
söndag 7 oktober 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
jag vet, första gången det hände mig var jag tvungen att på svenska mäkta stolt säga till mitt sällskap: kolla jag får hålla handen!!!
Skicka en kommentar